Ett mycket bra praktikfall – men med blandade resultat

Besöket på Gotland gick över förväntan. Verksamhetsbeskrivningen i praktikfallet (en kedja av glassbarer, med ”butiker” i inomhusgallerior i Stockholm, Malmö och Göteborg) funkade perfekt. Studenterna kunde omedelbart relatera till såväl produkten som businessen att leverera den. Kul…

Dessutom var det särskilt kul att en student hade jobbat på en av de mer ambitiösa glassbarerna längs Götakanal i Söderköping. Jag var omedelbart tvungen att visa mig på styva linan och rabbla alla deras nyckeltal (eftersom jag kollat igenom och memorerat deras RR/BR via affärsdata) som ett rinnande vatten. Någon pluspoäng för detaljkunskap hämtade jag nog där.

Svårigheten med övningen visade sig istället vara den ganska enkla (i mitt tycke) uppgiften att identifiera relevanta och innovativa nyckeltal i förhållande till den uttalade strategin. Oj, så nyttigt att få en studentgrupps reaktioner på en övning som är ganska lik hur det brukar gå till i praktiken. Detta hjälpte verkligen till att förstå vad som kräver ytterligare metodinstruktioner för att lyckas utveckla innehållet i ett styrkort.

I övrigt var Visby lika vackert som alltid. Tack Gotland och tack Mathias för allt!

Framväxande undervisningsmaterial

Jag har länge saknat ett sammanhållet och praktikorienterat undervisningsmaterial som kan användas för att prata med studenter (och praktiker) om hela kedjan av aktiviteter som genomförs i ett styrkortsprojekt.

Därför är det kul att äntligen ha kommit igång med formuleringen av ett sådant. Kanske kommer det också att leta sig in som en röd tråd i boken. Den beror på hur många sidor vi får använda.

Idag är det dock premiär! Jag skall köra fallet i Visby med studenter som läser B-kursen i ekonomistyrning. Fallet handlar om en kedja av glassbarer i svenska inomhusgallerior. Det börjar med att studenterna skall sammanfatta vad som är viktigt i den strategi som grunderna av kedjan har formulerat. Sedan skall de översätta detta till relevanta nyckeltal i det företagsgemensamma styrkortet (som rimligen skall innehålla såväl detaljer om helheten som om de enskilda glassbarerna). På sikt kommer också nedbrytning av strategin och styrkorten till butiksnivå att finnas med i fallet. Men det hinner vi inte med idag.

Nu skall jag strax stiga ombord!

Styrkort för att ”utvärdera nytta”?

Är på väg till Linköping för en fyratimmarsföreläsning i kursen Ekonomiska perspektiv på IT-användning. Kurslitteraturen handlar om olika metoder för att göra cost-benefit kalkyler, för att bedöma och räkna på nyttan av IT-investeringar.

Det är lite överraskande att samtliga böcker refererar till balanced scorecard som en möjlig metod för att bedöma nyttan av IT. Detta måste vara ett tydligt tecken på att styrkort uppfattas som ”användbara”. Intressant. Särskilt som jag inte tycker att styrkort har några egentliga komparativa fördelar i detta sammanhang. Möjligen som teknik för att säkerställa att IT-strategierna genomförs, men inte för att analysera specifika satsningars för- och nackdelar/styrkor och svagheter.

Undrar om vi skall ta upp detta till diskussion i boken?

Nu sätter vi igång

Har idag suttit ner med Nils-Göran för att formulera, det sedan länge utlovade, synopsiset till Ola på Liber. Härligt att vara överens om upplägget. Den stora frågan blev i vilken ordning bokens avsnitt skall komma; Fallbeskrivningar, empiriska ”specialiseringar” och teori. Ingen av oss har en bestämd uppfattning än.

Vi är lite sena med vår dispposition, men Ola är förhoppningsvis inte allt för gramsen på oss för det. Det var ju trots allt jag som lovade att snabbt återkomma med ett synopsis efter vår härliga ”förläggarlunch” på KB i december.

Hur eller hur — nu är vi igång!