Tre hela dagar vid slaktarbänken. Hittills har vi lyckats med reduceringen, ungefär i nivå med förväntningarna. Ut ur bokkvarnen kommer först en bok riktade till praktiker. Den kommer att ha en något annan struktur än vi ursprungligen tänkte oss. Men förhoppningsvis en struktur som passar målgruppen!

Här gäller det att parera… I slutet av november skickade vi in vårt manus. Parallellt ändrade Liber sin organisation vilket påverkade vår process en smula. Utan att fördjupa oss i dessa detaljer kan vi nu konstatera att kombinationen av en organisationsförändring och två skrivglada författare gjorde att manuskriptet blivit något längre än LIber planerat för.

Vi har funderat och vägt fram och tillbaka och slutligen landat i att boken nog snarare skall betraktas som böckerna. Även om det är motigt just nu, kan det kanske leda till att respektive text kan renodlas mer för var sin målgrupp; praktiker som arbetar med styrkort och studenter som läser om styrkort.

Åtminstone i sin första fullständiga version. I tisdags skickade vi in det till Liber och avvaktar nu med spänd förväntan hur det kommer att se ut när det kommer tillbaka från språkgranskningen.

På torsdag har vi samlat ett tiotal kunniga personer som har fått läsa vårt manus i förväg. Skall bli spännande att höra deras reaktioner. Personerna är valda så att de matchar rollerna i kapitel 4 ganska väl. Därmed får vi en första indikation på om vi ligger rätt i vår argumentation.

Oj,

Jag trodde verkligen att det skulle finnas fler synergier mellan ströanteckningar på en blogg och produktionsförfattande av en bok. Men så var det inte för mig. Boktexterna har helt enkelt slukat alla mina tecken (i detta sammmanhang).

Hur som helst… Nu är manuset klart. I förra veckan skickade vi det till vår redaktör. Så här skrev jag i ett mail till honom:

Så här skulle jag vilja beskriva boken:

 1)      Vad skiljer sig mellan vår bok och andra böcker om styrkort

• Vi sträcker ut perspektivet och tittar, förutom på design och användning (som alla styrkortsböcker gör), på vad som föregår beslutet att satsa på styrkort och vilka som deltar i detta spel. Vi kallar det MOBILISERA. Och vi går i närkamp med kritiker av styrkort som säger att styrkort är statiska. Vi lägger därför till en nödvändiga fas efter användning. Nämligen OMPRÖVNING. Ingen strategi (eller styrkort) håller för evigt. Vem, vad och hur går omprövningen av strategi och styrkort till
• Vi pratar direkt till en rad befattningshavare som finns i alla företag. I ett särskilt kapitel riktar vi oss till var och en av dem och säger – i du-form – vad de skall göra för att styrkortsanvändningen skall bli framgångsrik. Strukturerat enligt de fyra faserna ovan. ROLLERNA är valda efter enkelhet. Det skall vara lätt att hitta den text som riktar sig till en sådan som mig. Layout-mässigt får detta kapitel gärna ha markeringar i sidkanten, så att det är uppenbart för läsaren att det är tänkt att användas för att ”slå upp” och kolla vad som gäller just mig (eller av nyfikenhet vad som gäller de andra…).
• Tre smarriga fall. Vi håller samman dem i tre separata berättelser för att ge läsaren en chans att gå in i respektive företag. Strukturen följer faserna. Vi börjar med Gröna Lund eftersom det nog väcker nyfikenhet och för att de har jobbat mycket med de tidiga faserna (strategimomenten i ett styrkortsprojekt). Vi argumenterar också för varför de andra fallen är generaliserbara: Bilprovningen som kedjeföretag som ställs inför dramatiska omvärldsförändringar och Region Gotland som både är kommun och landsting

2)      Därtill innehåller boken allt sådant som behövs för att kunna konkurrera med andra grundböcker i BSC. Här står tillräckligt mycket om historiken och vad styrkort är. Samt, genom fallen, en detaljerad ”metodbeskrivning” hur styrkort tas fram och används i praktiken.

 3)      För att kunna vara lärobok har vi också, på slutet, positionerat våra åsikter/slutsatser/rekommendationer/tyckande till kringliggande teori. Vi har försökt hålla den kort för att inte bli allt för tung. Men hoppas att den är tillräckligt transperent för att en universitetslärare skall kunna skicka ut sina studenter i vidare studier, med avstamp i vår mer praktiskt orienterade redogörelse.

Kapitel 3. Kapitel tre skall innehålla tre stycken ”styrkortsbiografier”, d.v.s. tre fallbeskrivningar som presenterar hur tre olika företag använder styrkort. Strukturen för respektive fall blir den samma som i föregående kapitel; hur mobiliserades intresse för att införa styrkort – hur gick utformningen av styrkorten till – hur används styrkorten – och (i mån av ”empiri” hur funderar fallen över den kritiska granskningen och omprövningen av strategin och styrkorten.

Härligt,

Nu lossnade det. De senaste dagarna har fas-kapitlet (kapitel 2) sprutat ut. Jag betraktar just skrivandet som en inspelningen av en talkshow. Jag vet inte riktigt om detta är en korrekt jämförelse, men jag inbillar mig helt enkelt att inspelningen alltid är längre än det färdiga programmet. Och så är det med kapitel 2. Texten är skriven och den väntar nu på att klippas ner till ett tightare format – och jag vet att det finns tillräckligt många guldkorn i bruttomaterialet för att detta skall  bli bra.

Antalet uppdateringar i bokbloggen under de senaste veckorna matchar ungefär skrivläget. Efter en bra rusch i början av maj tog det sedan stopp för någon vecka sedan. Dels beror det på lite andra åtaganden, t.ex. projektredovisning av Gelateria Mia-fallet i Jönköping och möten kring vårt parallella arbete om prissättning, dels på att vi nu satt tänderna i nästa kapitel – det om kronologin. Varje kapitelstart tar viss kalendertid för att komma igång och hittills ligger det nog inte tillräckligt många timmar i det nya kapitlet.

Vanligtvis försöker vi hålla en (1) ton i en text för att inte förvirra läsaren, d.v.s. de olika kapitel skall inte ge helt olika intryck. I detta manus däremot gör vi nu ett medvetet försök att formulera oss på helt olika sätt i kapitlen. I ett kapitel talar vi generellt till läsarna av boken, i ett annat talar vi till olika läsare i du-form, beroende på vad de jobbar som, och i ett kapitel så redogör vi för hur andra har gjort (nästan utan att vända oss till läsaren alls).

Så här ser kapitlen ut:

Kapitel 1 – Objektet i texten är BSC-metoden och dess bakomliggande teori

Kapitel 2 – Objektet i texten är en grovt stiliserad beskrivning av ett styrkorts fyra faser (helt utan referens till VEM som gör vad – bara vad som behöver ske)

Kapitel 3 – Objekten i texten är tre företag som har infört och använder styrkort, särskilt individerna som varit avgörande i dessa företag

Kapitel 4 – Objektet i texten är läsaren: individuellt. Ett direkt ”du” (därtill kan studenten läsa om dessa du:n som ”dem”)

Kapitel 5 – Objektet i texten är vår bild av det framgångsrika företaget som blir framgångsrikt genom att knyta ihop strategi och styrning med hjälp av BSC

Så här ser den preliminära kapitelstrukturen ut (för ögonblicket – den kan ändras redan imorgon…)

Kap 1: Vad är balanserad styrning och balanserade styrkort

Kap 2: Ett styrkorts fyra faser

Kap 3: Så här kan det gå till – två praktikfall (vi kallar dem styrkortsbiografier)

Kap 4: Roller – vad gör vem i organisationen för att styrkorten skall bli framgångsrika

Kap 5: Lärdomar, framtid och rekommendationer